Fick idag ett meddelande av en kompis som sett att Göran Elmquist hade gått ur tiden. Det var inte så väldigt längesen jag såg honom i fält, så jag blev ganska paff när jag såg detta. Inte för att jag har haft något med honom att göra på väldigt länge och att han de senaste gångerna jag sprungit på honom inte varit så speciellt trevlig eller munter att prata med.
Som t.ex. den gången jag var på Svartvingad glada i Hörte. Jag hade fått se den och var på väg där ifrån, när jag träffade Jonas Rosquist som hade hittat en mobiltelefon, som någon stackare tappat. Vi lyckades lista ut att det var just Göran Elmquist som var den olycklige. Jag hade en liten stund innan överhört att han och Siw Persson skulle köra västerut för att leta efter gladan, som försvunnit åt det väderstrecket. Jag tog telefonen och hoppade snabbt in i bilen o drog åt det hållet. Jag behövde inte köra mer än nån kilometer innan jag såg deras bil i en parkeringsficka invid landsvägen och svängde in bakom dem. Jag gick fram och frågade Göran om han tappat sin mobiltelefon och höll upp den framför honom. Han rykte snabbt åt sig den och mumlade nåt surt. Men inte så mycket som ett tack!!!!!???
Däremot minns jag honom från 80-talet, när jag var med i fågelklubben Glada och han var en något mer passiv medlem där. Han var ju även med i Malmö Ornitologerna, som på den tiden utgjordes av lite mer krysshetsande medlemmar, än vad pensionärerna i Gladan var. Dessutom hade han ju en Zeiss 10x42, som jag så högt önskade att jag också kunde spara ihop till nån dag. Men det var otroligt mycket pengar!!
1983 skulle vi ha den årliga fågeltävlingen på Gladan och Göran kom dit för att delta. Han vann förstapris i form av en uppstoppad Tornseglare, jag knep 2:a platsen och fick en den Rödbena, jag hittat död på Öland, när vi varit där på våren i fågelklubbens regi. Vem som kom trea har jag faktiskt förträngt.
1989 var det planerat att fågelklubben skulle göra en ”Norrlandstur” igen. Jag hade missat den förra, som hade gått av stapeln sommaren 1982, dvs precis innan jag gick med i klubben. Jag kommer inte ihåg hur många vi blev, men i min bil blev det jag, Göran och Micke Rosén. Till saken hör att jag hade bara haft körkort i cirka 5 månader och var den enda i bilen som hade körkort. Hur mina föräldrar vågade låna ut bilen till mig åt denna resa, är fortfarande idag en gåta för mig!!! Vi åkte till Jämtland och var där i typ en vecka och hade en riktigt bra tur. Detta var första gången för mig som jag besökte fjällvärlden. Göran var en bit äldre än vad jag och Micke var, men vi hade det väldigt trevligt.
Såg att han tydligen var sjuk den sista tiden i sitt liv. Vet inte med vad, men det är så många som drabbas av cancer, så det är kanske en lågoddsare!? Han blev 77 år. Vila i frid Göran!!
