Ajajajajaj....

Igår ringde Martin och frågade om jag var sugen på att lira bandy idag på morgonen i Bjärred. Det kunde gå för sig. Jonte och Jens skulle också vara med och det var evigheter sedan jag träffade dessa två. Upp klockan sju och upptäckte att det snöat ännu mer under natten. Det tog en stund innan jag grävt fram bilen ur snön och sedan tagit mig genom stan med "Morfiadakis hämnd"! (D.v.s. alla rödljus i denna stan och det är inte få!!!)

10 minuter försenad anlände jag till Löddesnäshallen i Bjärred och blev inkastad i Martins och Jontes lag. Dom låg under med 1-3, men som en frisk injektion i deras lag, kunde man hjälpa till och vända till seger med 10-4!!! Vi pausade i ett par minuter och körde en match till. Då hände det.....

Jag skulle "stänga" Anders och klev på hans 48:or och vrickade höger foten riktigt illa. Har ALDRIG förr stukat foten så hårt som idag. Det gjorde för jä-la ont. Tog vänster strumpan och lindade runt ankelen och la foten i högläge. Hade störst bekymmer med att inte kräkas av smärtan.

Lyckades till slut linka ut till bilen och körde gamla vägen hem. Resten av dagen var jag ingen god pappa för min dotter, utan lät henne titta på två tecknade filmer medan jag själv försökte vila mig och svälja smärtan. Hela tiden tänkte jag på filmen "Plutonen", där en kille som blir skjuten skriker som en vansinnig och gruppbefälet säger åt honom "cut the pain"!! Går ju inte att jämföra, men smärtan var rätt påfrestande.