Dagens andra lambrusco, som inköptes i Danmark här förleden, öppnades och testandes. Namnet var Scanavino Moscato och det låg endast på 6,5%.
Det är ett dessertvin och var på tok för sött för att bara sitta och drickas rakt upp och ner. Väldigt bärigt och tydligast var väl smak av jordgubbe.
 |
| Scanavino Moscato. |
Dags att prova ett av de Lambruscona som jag köpte för ett tag sedan i Danmark. Vi började med Lambrusco Emilia, som håller 7,5% och naturligtvis är från Italien. Det är ett I.G.T.
Jag läste aldrig på flaskan vad det var för ett lambrusco, men insåg att det är ett sötare, då det inte håller så hög procenthalt. Det var ett väldigt snällt och lite sötare vin, där en tydlig smak av jordgubbe framträdde i slutet av sippen. Tyvärr tyckte jag nog att smaken nästan var lite artificiell. Det var okej, men inte mycket mer.
 |
| Lambrusco Emilia I.G.T. |
Efter att jag skjutsat folk till tåget, så passade jag på att stanna till och fotografera den snigeln som någon målat på ett par elskåp. Jag har sett detta tidigare, men inte riktigt kunnat stanna, så därför passade det bra nu när det i stort sett inte var någon trafik.
Denna målning finns i korsningen Carl Gustafs Väg och där Kronborgvägen och Östra Rönneholmsvägen byter namn.
Hade även köpt en för mig ny öl, att ha till maten. Det var Tommy H som fotograferat en burk som han vid något tillfälle druckit ur och jag blev direkt nyfiken, då den är skånsk. Det var en Remmarlöv, Eslöfs Lager, på 5%.
En god och smakrik öl. Tyckte där var en ton av honung i smaken, men det gjorde den inte för söt.
 |
| Eslöfs Lager. |
 |
| Remmarlöv! |
Hade besök över och hade för den saken skull köpt ett nytt Lambrusco att testa. Det heter Ca’ Vedole Lambrusco di Sorbara D.O.P. och ligger på 11,5%. Detta var från 2022.
Det var ett riktigt gott, lättdrucket, friskt vin med tydliga inslag av bär.
En sak som slog mig var att den har en gammal hederlig läskkapsyl som förslutning. Men dom har någon typ av plastanordning på insidan av metallkapsylen, som gör att man faktiskt kan återförsluta den. Positivt!
 |
| Ca’ Vedole Lambrusco di Sorbara. |
 |
| Återförslutningsbar kapsyl. |
Denna skulle också haft inmundigats igår, men som sagt, var vi bortbjudna och den föll därför i glömska. Därför får det bli idag istället som denna provas. Anledningen till att det är en 3,5:a är av samma anledning som Sibbarparen.
Denna heter kort och gott Skånk Klassiker och finns på systemet som 5%-ig. Dock såg jag att det är beställningsvara och att den för tillfället är slut hos leverantören. Vidare på nätet står det att det är Två Bryggare/ÖsterlensBryggarna som skapar denna, men att den tillverkas i Tjeckien?!
Nåväl, tyckte ivarjefall denna kanske var snäppet godare än Sibbarparen, med mer lagom beska, en liten ton av honung och väldigt lättdrucken. Om jag snubblar över den starkare varianten på bolaget, provar jag gärna den.
 |
| Skånsk Klassiker 3,5%. |
Skulle ju egentligen druckit denna igår på Skånes nationaldag, men vi blev bortbjudna istället.
Har ju druckit en Sibbarps förra året, en påskbryggd. Den var förvånansvärt god vill jag minnas, då den var lite mörkare än vad jag brukar dricka.
Denna fick jag inköpa på ICA Malmborgs, då systemet hade stängt innan jag fick tummarna loss att pallra mig iväg dit. Därför blev det bara av styrka 3,5%. Men det brukar kunna vara gott det med.
Denna hette alltså Sibbarps Husbryggeri Folklager. En öl som jag först tyckte luktade fotsvett och smakade rengöringsmedel. Dock ändrandes både smak- och doftupplevelse efter lite smakande. Doften blev mer syrlig, nästan lite citrusaktig och får beskrivas som behaglig. Smaken inte så fyllig, antagligen eftersom det bara är en 3,5:a, men med ganska stor beska och nästan lite smak av ene. En helt okej öl.
 |
| Sibbarps Husbryggeri Folklager 3,5%. |
Kvällens andra nya provsmak på öl var Summer sunset Lager, från Svartberget. En svenskbryggd öl på 5,5%.
Blev förvånad över denna, som jag trodde skulle vara en vanlig lager, men som istället visade sig innehålla enormt mycket smak som jag inte förknippar med vanlig lager.
Enligt systembolagets sida så ska den ha ”humlearomatisk smak tydlig beska, inslag av grapefrukt, ananas, ljust knäckebröd, honung och klöverblommor.”. Jag kan hålla med om någon sorts humlearomatisk brödton, men framförallt den beska/sura/syrliga smaken av grapefrukt. Detta gjorde att jag inte gillade denna heller. En öl helt olik det jag gillar.
 |
| Summer sunset Lager, Svartberget. |
Grillafton i Åkarp ikväll och Thomas hade köpt några udda öl, som jag blev lite nyfiken på.
Lime Lager, är en öl från Sanitas Brewing i USA och ligger på 5,5%.
Lime Lager låter, i mina öron inget vidare, men då kan det vara på plats att provsmaka vid ett sånt här tillfälle. Enligt systembolagets sida på nätet, så ska det vara ”en maltig smak med inslag av ljust bröd, lime och kryddor”. Jag tyckte att, kanske något påverkad av namnet, att den smakade just lime. Väldigt sur och inte alls i min smak. Smaksatt öl är inte precis min stil. Så ingen höjdare alltså.
 |
| Lime Lager, Sanitas Brewing. |
Idag är det den 3:e söndagen i juli, vilket betyder att det är Skånska flaggans dag. Det får vi fira med att ”hissa” vår fasadflagga på balkongen. Alltid stör det väl någon!?
Men jag läste på nätet att det är så att det heter egentligen Skåneländska flaggans dag. Detta beror ju som bekant på att Skåneland egentligen var Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm. Därför ska man egentligen hissa Skåneländska flaggan första söndagen i juli, för Blekinge, andra söndagen i juli, för Halland, tredje söndagen i juli för Skåne och fjärde söndagen i juli för Bornholm.
Men alltid när man pratat med blekingebor och hallänningar, så har dom inte velat vara inkluderad under den Skåneländska flagga, som dom tycker enbart förknippas med Skåne. Och när jag var mindre så brukade andra ungdomar från dessa två landskap tycka att man kunde gräva eller spränga loss Skåne från övriga Sverige. Dom brukade bli rätt paffa eller irriterade när man sa att man kunde stå på andra sidan och hjälpa till! Därför tycker jag inte dom borde få ta del under denna flagga, utan att det blev en Skåneflagga rätt och slätt.
Bornholm blev ju dansk igen 1660, efter att ha varit i svenskt besittning sedan freden i Roskilde 1658. Men de svenska styrkor som kom hit då mötte hårt motstånd och när svenskarna misslyckades att inta Köpenhamn i det följande svensk-danska kriget, så återgick Bornholm som sagt, till att vara danskt. Så dom behöver ju inte gå under den skånska flaggan. Dessutom har dom en egen inofficiell flagga. En korsflagga likt Dannebrogen med röda fyrkantiga fält, men med ett grönt, istället för vitt, kors.
Så varför inte låta Skåne ha sin egen flagga och vara stolt över den!!
Idag sa vi att det kändes som en bra dag för att köpa glass. Så vi beslöt oss för att cykla ner till Limhamn, där det finns två otroligt bra glassbarer att välja mellan. Så det stod mellan Limhamns glassmejeri och Augustas Glass. Eftersom jag förra hösten hittat två presentkort till Augustas Glass, valde vi dem idag.
Glassen är verkligen av absolut toppkvalitet. Smakerna är precisa och det finns, som i de flesta av liknande butiker, ett stort utbud. Dessvärre så var Pistage slut! Kanske för att den är så god? men Hasselnöt fanns och det är en annan favorit. Presentkorten gällde faktiskt än, så det blev en billig tillställning.
Men det som jag fastnade för idag var när jag skulle låna faciliteterna. Motivet på tapeten inne på toaletten fångade genast min uppmärksamhet. Den där fågeln tycker jag att jag känner igen. Troligen från Costa Rica, då jag förknippar den med Mellanamerika. Eller är det så att jag bara har sett den i en bok? Finns det inte två arter som liknar varandra? När jag kom hem fick jag luska lite i det hela och mycket riktigt visade det sig finnas två liknande arter och de är naturligtvis hemmahörande i Mellanamerika. Det finns ju en hel hög med olika, läckra "Jays" i denna del av världen. De två arterna är White-throated Magpie Jay (Calocitta formossa) och Black-throated Magpie Jay (Calocitta colliei), varav detta föreställer den förstnämnda, tillika den jag sett i just Costa Rica. Man ska dock tillägga att av Black-throated finns det två "färgformer", där den ljusare av dessa, påminner en del om White-throated. Men inget snack om vilken art det rör sig om här.
Vidare fanns det en apa, en groda och en nattfjäril, på tapeten. Apan skulle jag gissa på föreställer en Capuchin Monkey (Cebus-släktet) av något slag, men är inte alls säker. Nattfjärilen är ju en svärmare och närmare bestämt en dödskallesvärmare. Men vad jag inte visste var att det finns en hel drös med olika dödskallesvärmare världen över!! En googling ger på Wikipedia åtminstone 37 olika arter inom Acherontia-släktet. Grodan är omöjlig att komma i närheten av art. Men den sitter i varjefall på läppen på en typ av köttätande växt. Kannrankor (Nepenthes) ska ju inte finnas i den Nya Världen, så det måste vara en inom Flugtrumpet-släktet (Sarraceniaceae) som finns i denna del av världen.
 |
| White-throated Magpie Jay (Calocitta formosa) |
 |
| Capuchin Monkey sp. (Cebus sp.) |
 |
| Death's-head Hawkmoth sp. (Acherontia sp.) |
Dagens andra smakprov på bubbel, blev denna Baglietti Prosecco Organic, på 11%, från Italien.
Detta var ett klart mycket sötare bubbel än det föregående och då kallas detta ändå för ”torrt”. Men det var gott och lättdrucket. Det söta förde tankarna till fruktigt.
 |
| Baglietti Prosecco Organic. |
Så öppnade vi denna för provning idag. Köpt p.g.a. namnet och att jag sett reklam för det på TV, så jag blev nyfiken på det.
Ferrari Brut Organic från Italien, på 12,5%.
Ett gott bubbel med smak i toner av äpple och kanske lite fläder. Doften var nästan en ton av rostat.
 |
| Ferrari Brut Organic. |
Idag skickade Tommy över ett utkast på reserapporten från Georgien, för att korrekturläsas. Då passade det ju perfekt att öppna den lilla flaska med georgisk brandy jag köpte på ett vineri i utkanten av Stepantsminda. Köpte den äldsta som dom saluförde, en 7-åring, men vågade inte köpa större flaska än 20cl. Som den mesta starksprit så ligger den på 40%.
Märket var Old Kakheti och är en brandy gjord på vindestillat. Spriten är sedan lagrad på ekfat av en typ som kallas ”Iberika”.
Doften är ganska mjuk och behaglig av fat (ek), lite sockersöt med någon typ av fruktton. I tomt glas tycker jag att frukttonerna blir till plommon/sviskon, dadlar och fikon.
Smaken var något söt, lite ”torr”, ekfat känner man och jag tycker det finns en ton av päron, framförallt i eftersmaken.
En riktigt kul och överraskande god upplevelse.
 |
| Old Kakheti 7. |
Kände för att öppna ett vin till maten idag. Det föll på ett Nya zeeländskt rödvin, vid namn Gardo & Morris, Pinot Noir, 2022. Naturlig...
